1991 började Kubas ekonomi att implodera. “Den särskilda perioden i fredens tid” var regeringens eufemism för vad som var en kulmination på 30 år av isolering. Det började på 60-talet, med ingenjörer som lämnade Kuba för att ta sig till Amerika. Ernesto Oroza, en formgivare och konstnär, studerade de innovationer som skapades under denna period. Han fann att den allmänna befolkningen hade skapat homespun, Frankenstein-liknande maskiner för deras överlevnad, gjorda av vardagliga föremål. Oroza började samla dessa maskiner och kontextualiserade det sedan som “konst” i en rörelse som han kallade “Teknisk olydnad”.
Berättelsen om hur kubanerna på grund av den svåra politiska situationen i början av 1990-talet återuppfann vardagens teknologiska verktyg genom att omforma, omskapa, laga och reparera. Hur de kom att betrakta ett objekt inte vara för vad det var som helhet, utan vad det är i sina delar, och hur de kan användas, och återanvändas visas i filmen nedan.
