Det finns en rad olika plaster som kan användas för 3D-printing. Vanligast är att 3D-printern bygger på flera lager med tunn, smält plast för att skapa den form som ska printa. I teorin fungerar alla termoplaster (smältbara plaster) för detta men nedan följer en lista på de vanligaste samt mer information om vad de innehåller:
- ABS – är en plast som finns i många vardagsprodukter runt omkring oss, alltifrån hushållsredskap till LEGO-bitar. Materialet kännetecknas av bra slagseghet, ythårdhet och ytfinish. ABS är normalt inte genomskinligt men vissa kvaliteter kan göras genomskinliga. I 3D-printing behöver modeller ABS-plast byggas upp i en varm och temperaturjämn miljö. Plasten krymper en aning när den svalnar vilket kan skapa spänningar i modellen. För att undvika detta brukar man ha en uppvärmd byggplattform i 3D-skrivaren samt även innesluta luften så att temperaturen hålls jämn under 3D-utskrift men även när modellen är klar och svalnar. Byggplattformen kan med fördel täckas med en film av Kapton-tejp, (Polyamid). ABS-plast är oljebaserad, vilket anses vara en icke-förnyelsebar produkt och påverkar därför miljön. Den finns att köpa för print i en mängd olika färger.
- PLA – Miljöplast tär en naturligt nedbrytningsbar, termoplastisk, alifatisk polyester som tillverkas från förnybara resurser. Majsstärkelse eller rörsocker är vanliga råvaror. Då det består av förnyelsebar råvara anses det vara en miljövänlig plast. Den är i likhet med ABS flexibel och stark men med skillnaden att den upplevs som spröd när man belastar den över brottgränsen. Efter 3D-utskrift kan man med lätthet justera objektets form genom att värma upp modellen med hett vatten, ånga eller luft. Plasten går bra att 3D-printa på en icke-uppvärmd platta täckt med maskeringstejp, eller plexiglas och efter utskrift bör den kylas ner så fort som möjligt. Den finns att köpa för print i en mängd olika färger.
- PVA – Polyvinylalkohol är en mijövänlig plast som löser upp sig i vatten. PVA används bland annat som överdrag på diskmaskinstabletter. Plasten kan med fördel användas vid 3D-printing när man vill skapa strukturer som löser upp sig i vatten. 3D-utskrifter gjorda med PVA blir starka och sega. Dess egenskap påverkas dock i hög grad beroende på fuktighetsförhållande. Den finns främst att köpa för print i en naturell vit eller genomskinlig färg.
- Nylon – Nylon är mycket slitstarkt och elastiskt och återfinns bland annat i kläder, rep, fiskenät. Små kugghjul och andra mekaniska smådelar med mer komplexa former tillverkas ofta av nylon. Som material för 3D-printing ger den starka och slittåliga utskrifter som upplevs som sega, flexibla och har lågt friktionsvärde. Det passar bra för att göra bussningar, glidlager, gångjärn, beslag och liknande. 3D-utskriferna fäster bäst på ytor så som träfaner, perforerade kretskort eller blå maskeringstejp. Den förekommer oftast i vitt eller genomskinligt.
- TPU – är ett gummiliknande material som är böjbart, flexibelt och slitstarkt. Det används bland annat i mobilskal då det ger en bättre stötdämpning än andra hårdare plaster. Materialet finns att köpa i olika färger och deras SHORE-värde indikerar hur hårt materialet är.
Utöver de ovan nämnda plasterna kommer hela tiden nya plaster som kan användas för utskrift. Några av plasterna är naturligt nedbrytbara medan de framställda av olja eller kol inte är miljövänliga. Till saken tillkommer också diskussionen kring vad det är som printas. Använder vi printern för att skriva ut reservdelar till något som kan lagas, sparar vi miljön från att tillverka helt nya produkter och tar istället vara på de vi har. En annan intressant diskussion är hur vi på så sätt kan ta tillbaka äganderätten på de produkter vi äger och laga eller anpassa för våra syften istället för att tjäna de större företagens syfte i att sälja och främja slit och släng-kulturen.
Förhoppningsvis kommer vi i framtiden även att ha ännu fler miljövänliga plaster att välja mellan när det kommer till 3D-printing och genom att intressera oss för materialen vi använder oss av i dagsläget kan vi också sätta en högre press och efterfrågan på skapandet av nya och bättre material.